Idag har vi varit på Stellas Lekland. Kajsa hade med en klasskompis som heter Jack. Det var full fart från början till slut.
Linda passade på att åka lite rutschkana. Hur det gick kan ni se nedan…
Idag har vi varit på Stellas Lekland. Kajsa hade med en klasskompis som heter Jack. Det var full fart från början till slut.
Linda passade på att åka lite rutschkana. Hur det gick kan ni se nedan…
Både i lördags och söndags åkte vi skridskor. Kajsa som bara stått på skridskor en gång i hela sitt liv (förra vintern) lyckades riktigt bra redan på söndagen.
En kort filmsnutt från mobilkameran hoppas vi ska synas härunder.
Igår kväll var det luciafirande i Kajsas skola. Eftersom vi, tillsammans med två andra familjer, är klassföräldrar var vi tvungna att vara där titidgare och möblera.
Ommöbleringen var snabbt avklarad och luciatåget kunde börja. Salen mörklades och in kom alla barn på led sjungandes. Precis som ett luciatåg ska vara.
Efter skönsången avtackades fröknarna och vi fikade med kakor, Lindas nybakade saffransbullar och julmust. Sedan återställdes den lilla matsalen vi huserat och vi kunde åka hem. Vi var hemma strax efter sju på kvällen vilket var bra. Barnen kom i säng runt halv åtta och vi kunde titta på “Barnlös i Bengalen” via datorn.
Filmen som finns på UR-play ligger kvar till den 11 juni 2013.
Kajsas operation gick bra. Det var tydligen inte så illa som det var befarat med örat från början. Det artificiellt konstruerade hörselbenet hade rubbats ur sitt läge men ligger nu på plats igen.
Konvalescens i 4 veckor sa läkaren. Det är mycket viktigt att Kajsa håller sig lugn och inte får en infektion eller förkylning. Om det blir lek eller stoj så kan det lilla benet i örat rubbas ur sitt läge igen och hörseln blir därmed sämre.
På tisdag nästa vecka ska vi tillbaka och ta bort stygnen… Även det blir under sövning…
Imorgon ska Kajsa opereras. Det är det vänstra örat igen som ska läggas under kniven. Tydligen finns där en polyp eller något på trumhinnan som behöver tas bort. Förutom det ser det ut som trumhinnan börjar bukta inåt igen, alltså att hennes cholesteatom fortfarande finns kvar.
Vi håller såklart tummarna för att allt ska gå bra.
Idag var det alltså dags. I god tid lämnade vi hemmet för att vara på plats i tid.
Ibland undrar man kanske varför, vi fick ju vänta ändå. Besöket som utlovats ta ungefär en förmiddag i anspråk tog mer eller mindre hela dagen.
Vi fick träffa sköterskor, läkare, narkospersonal. lekterapipersonal, adionom för hörselprov. Både Nero och Kajsa har under omständigheterna faktiskt skött sig ganska bra. Det var extremt långtråkigt till och från med all väntan. Den enda som blev erbjuden något att äta var Kajsa, vi andra fick ordna med det själva (när då undrar man…).
Nu är vi ändå äntligen hemma och ska tända en brasa, värma lite mat från igår och leka lite mer. Kanske det blir en barnfilm i det snart uppvärma vardagsrummet.